Månadens läsning – Januari

När jag var barn läste jag mycket och ofta. Min passion för läsning började på min favoritplats på jorden, min mormor och morfars hus på bygden i Dalarna. I ett hörn i hallen på övervåningen stod en tung, kurbitsmålad kista sprängfylld med min mamma och mosters gamla böcker i det där lilla formatet som alla ungdomsböcker från 70/80-tal verkar ha. I timmar kunde jag och min kusin sitta och gräva i den där kistan för att välja ut den bästa boken, för att sedan ligga på hallmattan och läsa så gott det gick. Ibland lekte vi bibliotek eller bokaffär, men då fick man inte välja vad man ville ”köpa”.
Det var mycket ”Kitty som detektiv” i den där kistan, och jag kan tänka mig att det var någonstans där som ett annat passionerat intresse började ta form, nämligen brott och kriminalitet – och allra helst kallblodiga mord. Detta var ett intresse jag delade med min farmor, och tillsammans med henne satt jag som 8-åring långt in på småtimmarna och tittade på Discovery på män som mördade och grävde ner sina fruar, fruar som mördade och grävde ner sina män osv. Faktiskt ett av mina finaste barndomsminnen, hur knäppt det än låter.

Jag älskar fortfarande att gå till biblioteket och på bokrean, men de senaste åren har det varit lite glest mellan nyinköpen i bokhyllan. Framöver har jag ambitionen att ändra på det och tänkte att en läsutmaning kan vara en bra grej! Bokhora körde en rolig utmaning förra året; böcker från 30 länder, minst 20 kvinnliga/manliga författare och 10 olika årtionden. Perfekt för att komma igång!

I Januari hann jag bara med att läsa en enda bok, och tyvärr inte en särskilt bra sådan. ”Tystnadens gåta” av Steve Hamilton. Kanske hade jag för höga förväntningar, kolla bara på framsidan, men den var varken bra eller dålig. Orginellt skriven och med några spännande sidor absolut, men på det stora hela långdragen och en aning…mjä. Tänker inte säga så mycket mer än att har du tid att läsa en bok, läs inte den här.

tystnadens gåta

”Tystnadens gåta”  får inte vara med i läsutmaningen.. 2010-talet kan bättre.

Annonser

Att hålla ett löfte

I slutet av förra året bestämde jag mig för att stuva om lite i mitt liv. Jag trivdes inget vidare på min arbetsplats, träffade mer sällan mina kompisar, hoppade över allt fler träningspass och kände mig trött, ofokuserad och omotiverad. Saker jag planerat vid samma tid ett år tidigare hade inte blivit riktigt som jag tänkt och det hela resulterade i en ganska tung, nedåtgående spiral. Det är okej att stanna upp i den där spiralen ett tag och tillåta sig själv att känna sig lite nedslagen, allt kan ju inte vara rosenrött och fantastiskt hela tiden, någonting en ofta glömmer.

Men så bestämde jag mig alltså att livet är för kort för att inte leva det fullt ut, och gjorde som så många andra – jag skrev ned mina nyårslöften. Jag delade upp dom i tre kategorier: ”Skall innehålla”, ”Skall inte innehålla” och ”Saker jag vill göra”. Det tog ungefär en månad, mycket tankeverksamhet, och framförallt mycket rannsakande av min egen person för att lyckas plita ner saker jag kände att jag vill göra och välja bort de saker jag borde göra, eller kanske till och med saker som andra vill göra.

Mitt 2015..

..skall innehålla:
Spontanitet
Målsättningar
Motivation
Upplevelser
Mindre tänka, mer göra

..skall inte innehålla:
Energitjuvar
Ofullföljda mål
Väntan på bättre timing, sällskap till resan etc.

Saker jag vill göra:
Åka mycket skidor, utför och på längden
Springa fler lopp (bla Tjejmilen och Lidingöloppet)
Simma Vansbrosimningen
Klättra mer
Vandra i Norge
Lära mig kitesurfa
Åka på en längre resa

Framförallt är den här listan en chans att utveckla (och senare följa upp) egenskaper hos mig själv som jag behöver jobba lite på. Bli mer spontan, fullfölja alla mina mål och drömmar och göra mer av de saker som jag vill göra, oberoende av någon annan. Med detta i bakhuvudet bokade jag idag 2015 års första resa med avgång nästa fredag. Ingen annan än en själv kan byta riktning på livet!

pizap.com14224612311961

Sharing is caring

Min mamma och jag är bra på att prata mat. Våra konversationer kan börja i vilken ände som helst, men drar sig allt som oftast mot någon ny maträtt eller ett spännande bakverk. Vi byter recept, tillagar, provbakar, justerar och ringer oftast varandra några dagar senare för att kolla hur det landade. Helt klart ett mysigt vardagsinslag!

Häromdagen tipsade hon mig om en superenkel men supergod rätt med köttfärs. Jag tycker köttfärs kan vara svårt att variera, det blir oftast köttfärssås eller biffar, och ofta smakar allting ungefär likadant. Detta recept innehåller dock både vin, grädde, soltorkade tomater och citron. Ett roligt alternativ till de vanliga köttfärsrätterna och helt klart ett hett tips till morgondagens middag! Kanske kan köttfärsen även bytas ut mot quorn? Receptet hittar du HÄR.

pizap.com14223988509062

pizap.com14223991648741

DIY

Den senaste tiden, och i synnerhet de senaste dagarna, har jag haft en helt otrolig inspiration. Från att ha duttat lite då och då på små, redan pågående projekt har jag nu fullständigt exploderat i mitt planerande för nya. Mitt konto på Pinterest – som för övrigt är en fantastisk grej – har aldrig uppdaterats så flitigt som det gör just nu. Det är så härligt!

Det är ju också någonting så speciellt och härligt att befinna sig just i det planerande stadiet. Det spelar mindre roll om det gäller stora saker som en renovering eller en resa, eller mindre saker som matlagning eller vad en ska ha på sig på fredag. Det är förväntningarna, inköpen, detaljerna och allt det andra som får det att pirra.

Jag har massor av saker på min lista över saker jag vill göra/prova på. Här är lite av det jag skulle vilja pyssla med framöver:

Börja måla igen (jag målade mycket när jag var yngre). Jag vill också prova att ”måla” med smälta kritor.

Göra ett fint och färgglatt armband till sommaren. Tänker mig att det skulle vara fint till enkla ljusa tunikor och klänningar.

Prova att sy enklare saker (det var länge sedan syslöjden..). Tänker mig en enkel kjol, en strandklänning och kanske ett passfodral.

Renovera en fin, gammal möbel. Helst en rejälare skänk eller byrå. Kanske ett klädskåp? Just nu är jag helt inne på grått och blått. Och så fina knoppar.

Bilder hämtade från respektive länk

En första liten pust av liv

Jag har tänkt att jag ska göra detta länge. Starta en blogg alltså. Det fanns en tid där jag hade en blogg för att jag tyckte det var så himla roligt att skriva saker. Det spelade inte så stor roll vad som skrevs, det var högt och lågt, roligt och tråkigt och ganska ogenomtänkt. Det var känslan av att ha skapat som var det mest tillfredsställande. Att ha knåpat ihop en text, knäppt passande bilder och sedan få pussla ihop detta till en liten berättelse. Det var så härligt! Så härligt att jag vill göra det igen. Det klurigaste är ju dock att veta hur tusan en ska börja utan att känna sig lite fånig så jag tänkte att vi tar det härifrån. Ser hur det landar!